Skillnader i digitala färdigheter påverkar tillgängligheten till tjänster
Digitalisering, det vill säga hantering av offentliga tjänster online, har förändrat vardagslivet, arbetet och lärandet. Samtidigt som tjänster, kommunikation och deltagande flyttar online, har inte alla samma möjligheter att verka i digitala miljöer.
Variation i digital och digital läskunnighet är en av de mest betydelsefulla faktorerna som påverkar användningen av onlinetjänster. I detta blogginlägg kommer vi att förklara vad som menas med variation i digitala färdigheter, vilka faktorer som påverkar variationen i digitala färdigheter och vad som kan göras åt det.
Vad är variation i digitala färdigheter?
Den turkiske forskaren Hasan Tinmaz delar med sig Variationen av digitala färdigheter Tre dimensioner:
- Kompetens dvs. tekniska färdigheter och förmågan att använda tjänster samt förmågan att använda verktygen
- Användningsområden dvs. hur och för vilket syfte digitala verktyg används
- Attityder och kritiskt tänkande Det vill säga en förståelse för effekten av digitala medier och ansvarsfull användning.
Enligt Tinmaz är digitala färdigheter inte bara en teknisk förmåga, utan också förmågan att förstå och kritiskt utvärdera digitalt innehåll. Den ojämna fördelningen av färdigheter är en av anledningarna till att en del av befolkningen utesluts från digitaliseringens fördelar och tjänster.
Vilka faktorer påverkar digitala färdigheter?
Även om Nästan alla finländare har tillgång till internet Och många har till exempel en smartphone och/eller dator, digitala färdigheter varierar mycket. Vissa är flytande i att använda olika onlinetjänster, medan andra behöver stöd med grundläggande funktioner (t.ex. navigering i sidstrukturen på en webbplats, t.ex. navigation, identifiering, e-post, filhantering).
Det finns flera faktorer som påverkar digitala färdigheter, såsom ålder, socioekonomiska och kulturella faktorer, samt ens egen aktivitet och attityder.
Ålderns påverkan på digitala färdigheter
Äldre använder digitala tjänster betydligt mindre än yngre. Loretta Saikkonens doktorsavhandling, publicerad 2024, visar att digitala informationsfärdigheter tenderar att försämras med åldern. Många äldre upplever digitala tjänster, såsom bank- och sjukvårdstjänster, som svåra eller rädda för misstag, vilket kan leda till uteslutning från det digitala samhället. Enligt en studie publicerad av Päivi Rasi-Heikkinen 2022 betonas vikten av digitalt stöd och kamratstöd även ur äldre människors perspektiv, eftersom socialt stöd och miljön, nära och kära i samma situation kan underlätta inlärning av digitala färdigheter.
Socioekonomiska och kulturella faktorer
Saikkonens studie om digitala färdigheter och digital ojämlikhet fann att högre utbildning är kopplad till bättre digitala färdigheter. De digitala färdigheterna hos unga och vuxna påverkas också av hemmets resurser, såsom enheter, internetuppkoppling och föräldrastöd. Dessutom kan personer med invandrarbakgrund till exempel stöta på utmaningar med digitala färdigheter och användning av digitala tjänster. Särskilt språkliga och läskunnighetssvårigheter samt bristen på sociala nätverk utgör hinder. Detta framkom i 2022 års Digilla oppin portaille (Digital inlärning på trappan), som granskade digital inkludering av invandrarkvinnor och effekten av finska språkkunskaper.
Din egen aktivitet och dina attityder
Individuell aktivitet i användningen av digitala enheter och tjänster samt möjligheten att få stöd påverkar digitala färdigheter. Enligt Saikkonens doktorsavhandling var lärares digitala informationsfärdigheter kopplade till användaraktivitet och personlig självförtroende i digital kompetens. Enligt Päivi Rasi-Heikkinens forskning spelar motivation, upplevda fördelar och inlärningsmodeller också en stor roll i utvecklingen av digitala färdigheter.
Vad kan vi göra för att minska digital ojämlikhet?
När man designar onlinetjänster, applikationer och lärmiljöer bör man alltid ta hänsyn till att användarnas digitala kapacitet varierar mycket. Tydligt språk, instruktioner, vägledning och användarvänlighet stödjer inte bara mindre erfarna utan också erfarna användare. Med andra ord handlar det om att göra digitala miljöer genuint tillgängliga för alla.
Tillgängligheten kan förbättras, till exempel genom att erbjuda lättanvända röst- och översättningstjänster på webbplatsen.
Möjligheten att lyssna på texter främjar digital jämlikhet, eftersom
- Om webbbesökaren har dåliga läsfärdigheter eller en långsammare läsning, Användaren kan lyssna på innehållet istället för att behöva läsa det visuellt
- Rösttjänsten kan Minskar kognitiv belastning och Det gör det lättare att ta till sig informationOm användaren har utmaningar med sina egna digitala färdigheter.
Översättningstjänsten gör det däremot lättare att förstå tjänsterna och delta i samhället, till exempel bland invandrare och flerspråkiga användare. Om även digitala färdigheter är dåliga utöver språkbarriären, kan ett tydligt språkval och automatisk översättning eller stöd för talfunktionen i översättningstjänsten ta bort ett betydande hinder för kommunikation och hantering av frågor i den digitala miljön.
När en webbplats har både en ljud- och en översättningstjänst,
- Användaren kan Välj ditt eget språk och lyssna på innehållet högt
- Stödjande platser Olika sätt att lära sig (visuellt, auditivt)
- Sajten förändras verkligen Mångsidig och inkluderande.
I bästa fall förbättrar en röst- och översättningstjänst på din webbplats dess användbarhet avsevärt. Samtidigt visar du att du också uppskattar de kunder för vilka det kan vara svårt eller på annat sätt arbetsamt att navigera i den digitala världen.
Kan vi göra er webbplats mer tillgänglig tillsammans?
Kontakta oss, vi berättar gärna mer.
Källor
Medieutbildning till stöd för välbefinnande och inkludering.
Rasi-Heikkinen, Päivi (2022). I digitaliseringens marginaler: De äldres sociala status och internet.
Saikkonen, Loretta (2024). Digital informationskompetens och digital ojämlikhet.
Tinmaz, Hasan et al. (2022). En systematisk översikt om digital läskunnighet.